Nya lagar och regler

Nya lagar och regler 2024

Här nedan kan du ta del av ett urval av nya lagar och regler som börjar gälla från och med 2024

Med anledning av pandemin infördes under år 2020 tillfälliga bestämmelser som gjorde det möjligt för bolag och föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor digitalt. De tillfälliga bestämmelserna upphörde att gälla vid årsskiftet 2022/2023.

Riksdagen har den 22 november 2023 beslutat att det från och med den 1 januari 2024 ska bli möjligt att hålla bolags- och föreningsstämmor helt digitalt. Möjligheten gäller för bland annat aktiebolag, bostadsrättsföreningar och ekonomiska föreningar.

Det ska framgå av bolagsordningen eller stadgorna att stämman får hållas digitalt.

Bolagsordningar eller stadgor får inte strida mot gällande lag och lagen börjar gälla först den 1 januari 2024. Om ett företag eller en förening fattar beslut om att ändra sin bolagsordning eller sina stadgor före det datumet behöver bolagsordningen eller stadgorna därför innehålla ett särskilt villkor om att digitala stämmor får hållas först när lagen har börjat gälla.

Läs mer här

Den 1 januari 2024 förstärks det ordinarie jobbskatteavdraget. Det införs även en indexering för beräkning av jobbskatteavdraget för äldre samt att åldersgränsen för jobbskatteavdrag höjs från 65 år till 66 år. Jobbskatteavdraget utökas även ytterligare för personer som vid årets ingång fyllt 69 år. Det förhöjda grundavdraget utökas för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år.

Läs mer här

Från och med den 1 januari 2024 slopas nedsättningen av arbetsgivaravgifterna samt den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Arbetsgivaravgiften för unga är således 31,42% från och med 1 januari 2024.

Läs mer här

Skatten på plastpåsar sänks den 1 januari 2024 till 50 öre per plastbärkasse samt för mycket tunna plastpåsar sänks skatten till 5 öre per plastpåse. Den 1 november 2024 upphör skatten på plastpåsar helt.

Läs mer här

Den 1 januari 2024 införs en nationell tilläggsskatt för att ”uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner”. Lagen har initierats av OECD och EU och nu har Sveriges riksdag fattat beslut i frågan.

Läs mer här

Den 1 januari 2024 sänks energi- och koldioxidskatten på bensin (miljöklass 1) med 1,31 kronor jämfört med vad den annars skulle vara. Omräkningsregler hade annars lett till höjd skatt. Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir 60 öre lägre per liter 2024 jämfört med 2023.

Skatten på diesel sänks ner mot EU:s minimiskattenivå, vilket innebär en sänkning på 43 öre per liter inklusive moms jämfört med nivån som skulle ha gällt 2024 enligt nuvarande regelverk, men en viss höjning jämfört med 2023 års nivå.

Läs mer här

Från och med den 1 januari 2024 ska utsorterat förpackningsavfall som uppkommit i olika verksamheter, exempelvis affärer och butiker, samlas in och behandlas av godkända producentansvarsorganisationer. Producentansvaret för förpackningar regleras i förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (förpackningsförordningen).

Från och med den 1 januari 2024 ska alla företag som har producentansvar för förpackningar vara registrerade hos Naturvårdsverket. Producentansvaret för förpackningar syftar till att den som bidrar till ett miljöproblem också ska bidra till att lösa det genom ökad cirkularitet, dvs. främst genom återvinning och återanvändning samt att minska risken för att skadliga kemiska ämnen som finns i förpackningar hamnar i naturen.

Läs mer här

Nya lagar och regler från halvårsskiftet 2023

Här nedan kan du ta del av ett urval av nya lagar och regler som börjar gälla från och med halvårsskiftet 2023.

En ny mervärdesskattelag träder i kraft den 1 juli 2023. Den ersätter nuvarande mervärdesskattelag (1994:200). Lagen utgör en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik. I den nya lagen införs även bestämmelserna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.

Läs mer här:

Prop. 2022/23:46 Ny Mervärdeskattelag

En tillfällig skattefrihet för förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon införs den 1 juli 2023. Under förutsättning att laddningen sker vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen så ska laddning av personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel kunna ske utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Läs mer här:

Prop. 2022/23:84. Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

Lagändringar ger polisen utökade befogenheter vid vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar. Genom befogenheterna får polisen större möjligheter att göra inre utlänningskontroller, det vill säga att kontrollera utlänningars rätt att vara i landet, och att ingripa mot till exempel smuggling eller utförsel av stöldgods. Både polisen och tullen får också bättre möjligheter att bedriva kamerabevakning med teknik för automatisk igenkänning av registreringsnummer i gränsnära områden. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2023.

Läs mer här:

Prop. 2022/23:109. Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

Ändringarna i förordningen om klimatbonusbilar innebär att det i avvaktan på att förordningen upphör att gälla införs ett ansökningsförfarande för de som ställer på en klimatbonusbil i vägtrafikregistret efter den 8 november 2022. Den som ställer på bilen efter detta datum måste kunna visa att bilen är köpt eller beställd senast den 8 november 2022. Det införs också en möjlighet att göra undantag från huvudregeln att köparen eller beställaren ska vara samma fysiska eller juridiska person som ställt på bilen om beställningen avser leasing eller taxitrafik. Förordningen upphör helt den 1 april 2024.

Läs mer här:

Budgetproposition för 2023. Prop. 2022/23:1.

Det införs ett bidrag för åtgärder som främjar en effektiv energianvändning samt ett minskat effektbehov för rumsuppvärmning och uppvärmning av tappvarmvatten i el- eller gasuppvärmda småhus. Åtgärderna ska utföras på värmesystemet eller klimatskärmen. Reglerna träder i kraft den 3 juli 2023.

Läs mer här:

Ny förordning om bidrag för energieffektivisering i småhus

Endast den som har fått ett bevis från Socialstyrelsen om rätt att använda yrkestiteln undersköterska får använda titeln i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, i verksamhet enligt socialtjänstlagen eller i verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att få den skyddade yrkestiteln krävs en utbildning från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller motsvarande kompetens. Enligt övergångsbestämmelser kommer bl.a. den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska att under en tioårsperiod få fortsätta att använda titeln även utan bevis om rätt att använda den. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.

Läs mer här:

Prop. 2020/21:175. Stärkt kompetens i vård- och omsorg

Riktåldern för pension styr de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem samt fungerar som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut. Genom förordningen bestäms riktåldern för pension till 67 år för år 2029. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.

Läs mer här:

Prop. 2018/19:133. En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv

Från och med den 1 juli 2023 kommer nya svenska digitala covidbevis inte att kunna utfärdas med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning och den nationella förordningen. Endast ett fåtal länder använder för närvarande digitala covidbevis som krav på inresa.

 

Beslutet grundas på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 av den 14 juni 2021 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin och förordning 2021/954 SFS: 2022:1103 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 upphör att gälla vid utgången av juni 2023. Även förordningen (2021:708) om digitala covidbevis upphör att gälla vid utgången av juni 2023. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för ärenden och mål som har inletts före utgången av juni 2023.

 

Nya lagar och regler som träder i kraft 2023

 
Här nedan kan du ta del av ett urval av nya lagar och regler som börjar gälla från och med den 1 januari 2023 som kan vara bra att känna till.
 

Från och med den 1 januari 2023 höjs prisbasbeloppet från 48 300 kr till 52 500 kr. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförförsäkringen och skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet gör att garantipension, omvårdnadsbidrag samt taken i ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkringen höjs eftersom de beräknas utifrån prisbasbeloppet. Även studiemedel från CSN berörs.

Riksdagen har beslutat om att höja schablonbeloppet för resor till och från arbetet. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2023 och gäller i deklarationen som lämnas in 2024 :

  • Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 kr till 25 kr per mil.
  • Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 kr (dieselbil) respektive 9,50 kr (ej diesel) till 12 kr per mil.

Avdraget för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet ska fortsatt uppgå till 9,50 kronor per mil. För en arbetspendlare som använder egen bil och har 4 mil till jobbet innebär beslutet en årlig skattelättnad på ca 4 700 kr mer jämfört med modellen med en avståndsbaserad skattereduktion. Syftet med höjningarna av schablonbeloppen i reseavdraget är för att bättre spegla de faktiska kostnaderna för resorna.

Prop. 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

 

Åldersgränsen för när man tidigast kan ta ut ålderspension höjs från 62 år till 63 år från 2023.

Åldersgränsen ska knytas till en så kallad riktålder för pension 2026. Regleringen blir då att pensionen tidigast ska kunna tas ut tre år före den månad då en person uppnår riktåldern för pension. Riktåldern kommer från och med 2026 att styra när olika förmåner kan betalas ut.

Läs mer här. Pensionsmyndigheten

 

Från och med den 1 januari 2023 stärks jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år vid ingången av beskattningsåret 2023 och fortsätter att arbeta.  Så här stor blir skattereduktionen:

22 procent av arbetsinkomsterna upp till och med 100 000 kronor.

För arbetsinkomster som överstiger 100 000 men inte 300 000 uppgår skattereduktionen till 15 000 kronor med tillägg på 7 procent av arbetsinkomsterna.

För arbetsinkomster som överstiger 300 000 men inte 600 000 blir skattereduktionen 36 000 kronor.

Avtrappningen för arbetsinkomster som överstiger 600 000 lämnas oförändrad men eftersom den börjar från en högre nivå (36 000 kronor) innebär det ändå en skattesänkning på arbetsinkomster upp till ca 1 800 000 kronor per år. Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget.

Sänkt skatt för personer över 65 år som arbetar, Fi2022/02137

 

Enligt lag (1982:80) om anställningsskydd (32 a §) har arbetstagaren alltid rätt, men inte skyldighet att kvarstå i anställning till utgången av den månad hen fyller 68 år. Från och med 1 januari 2023 höjs LAS-åldern till 69 år, och därmed även rätten att kvarstå i anställningen. 

När en arbetstagare har uppnått LAS-åldern kan arbetsgivaren säga upp arbetstagaren utan krav på saklig grund med en månads uppsägningstid. Arbetsgivaren är inte skyldig att uppge grunden för uppsägningen.

Lämpligen anger arbetsgivaren endast att uppsägningen har sin grund i uppnådd LAS-ålder. En arbetsgivare som vill avsluta en anställning innan arbetstagaren uppnått LAS-åldern är hänvisad till att säga upp arbetstagaren enligt sedvanliga uppsägningsregler.

Uppsägningen ska föregås av underrättelse till arbetstagaren och varsel till berörd facklig organisation, om inte förhandlingar har genomförts enligt medbestämmandelagen. Arbetstagaren kan begära överläggning i frågan. Den som sägs upp på grund av uppnådd LAS-ålder har inte turordningsrätt, företrädesrätt till återanställning eller företrädesrätt till utökad tjänstgöringsgrad. Uppsägningsbeskedet behöver inte heller innehålla information till arbetstagaren om rätten att yrka skadestånd eller ogiltigförklaring.

Ett avskedande av en arbetstagare som har uppnått LAS-åldern kan inte ogiltigförklaras. Däremot kan ett allmänt skadestånd utdömas om avskedandet saknar laglig grund. Det är möjligt att genom centralt kollektivavtal reglera att en anställning ska upphöra – efter besked från arbetsgivaren – vid utgången av den månad då arbetstagaren uppnår LAS-åldern.

En arbetstagare som har uppnått LAS-åldern kan anställas i en särskild visstidsanställning under obegränsad tid utan att anställningen konverteras till en tillsvidareanställning.

(Källa: Simployer samt Riksdagsbeslut)

Skattereduktionen för installation av grön teknik, det s.k. gröna avdraget, ska förstärkas genom att subventionsgraden för installation av solceller höjs från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Regeringens prop. 2022/23:15 om förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Lag (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

Från och med den 1 januari 2023 gäller att den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Syftet är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Betänkande 2021/22:MJU31

Från och med den 1 januari 2023 sänks energiskatten på bensin och diesel tillfälligt
under tre år sänks med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset på bensin och diesel vid pump bedöms därmed sänkas med en krona per liter inklusive mervärdesskatt. En mindre sänkning görs av skatten på s.k. lågbeskattad olja för att undvika konflikt med EU:s märkningsdirektiv.

Prop. 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Från och med den 1 januari 2023 träder nya regler i kraft som innebär att svenska plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Genom de nya reglerna genomförs ett EU direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige.

Dessutom genomförs OECD:S motsvarande regler som ska användas vid informationsutbyte mellan Sverige och länder utanför EU om samma typ av uppgifter som EU-direktivet tar upp.

Det införs även regler som syftar till att ytterligare förbättra det administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer när det gäller direktbeskattning. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2023. Bestämmelser om gemensamma revisioner börjar dock att gälla först den 1 januari 2024.

Regeringens prop. 2022/23:6

Nya lagar och regler från halvårsskiftet 2022

Inför varje halv- och helårsskifte träder en rad nya lagar och regler i kraft. FMI har sammanställt ett urval av de viktigaste nya lagarna och reglerna som kan vara bra att känna till.

De nya reglerna inom arbetsrätten handlar om ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Lagändringarna medför ändringar i LAS med flera lagar.

Ändringarna innebär bland annat ökade möjligheter till att avvika från LAS genom kollektivavtal, att en anställning som utgångspunkt gäller på heltid och att särskild visstidsanställning införs. Uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl samt att en anställning inte består vid tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande. Tre arbetstagare får undantas från turordningen, rätt till omställningstid vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad införs. Slutligen ska kundföretag i vissa fall erbjuda inhyrda arbetstagare tillsvidareanställning eller betala ersättning.

Ändringar: Lag (1982:80) om anställningsskydd, lag (2012:854) om uthyrning av arbetstagare m.fl.
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:176 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden SFS: 2022:835–2022:848
Ikraftträdande: 30 juni 2022 (tillämpas från 1 oktober 2022)

Arbetsgivarens skyldighet att lämna information till arbetstagare i början av ett anställningsförhållande utökas. Ändringarna innebär bland annat att en arbetstagare som huvudregel under sin anställning får ha en annan anställning och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad. Ändringarna görs för att genomföra EU:s arbetsvillkorsdirektiv (2019/1152/EU). Ändringar sker i LAS och träder i kraft den 29 juni 2022.

Anställda får rätt till betydligt mer skriftlig information från arbetsgivaren om sina anställningsvillkor än idag. Ändringarna påverkar alla företag. Informationsskyldigheten gäller alla anställningar, oavsett anställningsform och längd på anställningen, alltså även för korta anställningar. Informationskravet i lagen utökas till att gälla bland annat företagsledare. Mer skriftlig information ska ges till arbetstagare som sänds utomlands. Arbetsgivare måste svara skriftligt om anställda begär ökad sysselsättningsgrad eller övergång till annan anställningsform. De nya bestämmelserna om informationsskyldighet tillämpas inte på anställningsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. Den anställde behöver alltså inte ha tillträtt anställningen. Det räcker att anställningsavtal träffats senast den 28 juni. Tillträdet kan vara senare. För sådana anställningsavtal ska de äldre bestämmelserna om informationsskyldighet tillämpas. Redan anställda har rätt att begära att arbetsgivaren lämnar kompletterande information enligt de nya bestämmelserna.

Enskilda personer som inte omfattas av kollektivavtal ska kunna få ett offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd genom staten. Det offentliga stödet lämnas i form av rådgivning, vägledning och förstärkt stöd.

Det införs även en statlig ersättning till arbetsgivare som finansierar registrerade omställningsorganisationer som tillhandahåller grundläggande omställnings- och kompetensstöd som väsentligen motsvarar det offentliga stödet. Kammarkollegiet ansvarar för det grundläggande omställnings- och kompetensstödet.

Det grundläggande omställnings- och kompetensstödet syftar till att stärka enskilda personers framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden.

Ny lag: Lag (2022:000) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Ny förordning: Förordning (2022:000) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd och förordning (2022:000) om ikraftträdande av lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd
Ändringar: Förordning (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet och förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:176 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden
SFS: 2022:850–2022:854
Ikraftträdande: 30 juni och 1 oktober 2022

Ett nytt omställningsstudiestöd införs genom en ny lag om omställningsstudiestöd. Stödet kan lämnas till studerande som uppfyller villkor om förvärvsarbete. Studerande ska kunna få stödet för studier vid utbildningar i Sverige som ger rätt till studiemedel och utbildningar som finansieras av en omställningsorganisation. Stödet, som ska bestå av bidrag och lån, kommer innebära att de allra flesta kan studera med minst 80 procent av lönen i upp till ett år.

Omställningsstudiestödet är ett komplement till det reguljära studiestödet och syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Förslaget är en av tre delar i omställningspaketet för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden.

Ny lag: Lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd
Ny förordning: Förordningen (2022:857) om omställningsstudiestöd Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:176 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden
SFS: 2022:856-873
Ikraftträdande: 30 juni respektive 2 juli 2022

Bestämmelserna innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade befogenheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller gällande krav, till exempel säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

Marknadskontroll avser de åtgärder som myndigheter vidtar för att säkerställa att produkter på marknaden uppfyller gällande lagstiftning och att de är kontrollerade och märkta på föreskrivet sätt. Genom ändringar i flera lagar genomförs och kompletteras EU:s produktlagstiftning, inklusive de övriga kompletteringar av EU:s marknadskontroll som inte omhändertagits genom det lagstiftningsärende som innebar lagändringar 16 juli 2021.

Ny lag: Lag om marknadskontroll av EU-gödselprodukter
Ändringar: Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning genom ändring i flera lagar
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:238 Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning – del 2
SFS: 2022:000
Ikraftträdande: 25 juli 2022

Det införs bland annat bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Det införs även sanktionsbestämmelser för överträdelser av de nya tillståndskrav som följer av förordningen och av föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandena.

Lagändringarna görs med anledning av EU:s nya förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen.

Ändringar: Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:209 Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden

SFS: 2022:000 Ikraftträdande: 1 augusti 2022

Etableringsjobb skiljer sig från dagens befintliga subventionerade anställningar på så sätt att staten betalar en ersättning direkt till individen. Detta istället för att arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren och sedan får ersättning för en del av den från staten.

Etableringsjobb är en helt ny modell för staten att stimulera anställningar för långtidsarbetslösa och nyanlända. Den bygger på ett förslag från LO, Unionen och Svenskt Näringsliv.

Ny förordning: Förordning om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb SFS: 2022:807
Ikraftträdande: 1 september 2022

Lagändringen innebär att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar ändras. Nybilspriset vid beräkningen av förmånsvärdet sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik, istället för att utgå från nybilspriset för närmast jämförbara konventionella bil. Nedsättningens storlek baseras huvudsakligen på den genomsnittliga nedsättning som görs i dag för respektive fordonstyp och uppgår till 350 000 kronor för elbilar och vätgasbilar, 140 000 kronor för laddhybrider och 100 000 kronor för gasbilar.

Nedsättningsbeloppets storlek får dock inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Ändringen gäller för bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången från och med 1 juli 2022.

Ändring: Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:173 Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar
SFS: 2022:479
Ikraftträdande: 1 juli 2022

Lagändringen utgör en tillfällig förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Förstärkningen av nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas för ersättning som utges under juni, juli och augusti 2022.

Ändring: Lag om ändring i lagen (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år
Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:97 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för 19–23 åringar under sommaren 2022
SFS: 2022:240
Ikraftträdande: 1 juni 2022

Mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från tolv procent till sex procent. Syftet är att förstärka de befintliga incitamenten i mervärdesskattesystemet för att få fler att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt.

Ändring: Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:96 Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer
SFS: 2022:413
Ikraftträdande: 1 juli 2022

Omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt höjs från dagens 30 000 kronor till 80 000 kronor per beskattningsår. Det innebär att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade till och deklarera mervärdesskatt. Syftet är att förenkla för mindre företag och andra aktörer med liten verksamhet.

Ändring: Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:110 Höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt
SFS: 2022:404
Ikraftträdande: 1 juli 2022

Ändringarna innebär att det införs miljösanktionsavgifter för överträdelser av förbud mot användning av växtskyddsmedel. Vid överträdelse av förbudet mot användning av växtskyddsmedel ska en miljösanktionsavgift betalas på 20 000 kronor om överträdelsen sker i yrkesmässig verksamhet och i annat fall på 5 000 kronor.

Dessutom återinförs tillståndsplikten för användning av växtskyddsmedel i bland annat handelsträdgårdar.

Ändringar: Förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel och förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter
SFS: 2022:289 och 2022:290
Ikraftträdande: 1 juni respektive 1 oktober 2022

Förordningen gör det möjligt att, för perioden 1 januari 2020 till och med 31 december 2023, lämna stöd för kostnader som förorsakas av att Förenade konungariket lämnat Europeiska unionen.

Stöd får lämnas till företag för kostnader för konsult- och rådgivningstjänster, märkning av produkter, deltagande i mässor och liknande.

Stöd får även lämnas för investeringar i hamninfrastruktur till den del infrastrukturen är nödvändig för statens myndighetsutövning.

Stöd får också lämnas till statliga myndigheter för kostnader som föranleds av brexit.

Frågor om stöd prövas av Svenska ESF-rådet.

Ny förordning: Förordning om stöd till företag och statliga myndigheter med anledning av brexit
SFS: 2022:266
Ikraftträdande: 1 maj 2022

Nya lagar och regler från 1 januari 2022

Inför varje halv- och helårsskifte träder en rad nya lagar och regler i kraft. FMI har sammanställt ett urval av de viktigaste nya lagarna och reglerna som kan vara bra att känna till.
 
Lagar och förordningar med anledning av coronapandemin
 

Avdrag för karensdag vid sjukdom och krav på läkarintyg efter den sjunde dagen återinförs för ersättningar i form av aktivitetsstöd, etableringsersättning och utvecklingsersättning. Under större delen av 2020 och 2021 har ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser betalats ut utan avdrag för karensdag eller krav på läkarintyg vid sjukdom.

Ikraftträdande: 1 december 2021

 

Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas nu tillfälligt från sex till två. Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning redan efter två arbetslösa dagar. 

Ikraftträdande: 1 januari 2022, gäller till och med 1 januari 2023

Enligt ordinarie regler gäller att en företagare som återupptar sin näringsverksamhet efter att den har varit vilande inte kan få rätt till arbetslöshetsersättning förrän fem år har gått sedan verksamheten återupptogs, den så kallade femårsregeln. Enligt tillfälliga bestämmelser har femårsregeln inte tillämpats för uppehåll i verksamheter som görs under 2020 och 2021. En förlängning av detta undantag görs, vilket innebär att femårsregeln inte heller ska tillämpas för uppehåll i näringsverksamhet som görs under 2022. Företagare ges därför ytterligare möjlighet att få arbetslöshetsersättning när verksamheten tidigare har varit vilande. Även den tillfälliga möjligheten för företagare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta marknadsföringsåtgärder som endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten förlängs.

Ändring: Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 SFS: 2021:1285 och 2021:1288–1290

Ikraftträdande: Följer av ändringsförfattningarna, gäller till och med 1 januari 2023.

Reklamskatten är en skatt som i dag betalas av många idrottsföreningar som upplåter annonsplatser på exempelvis matchställ, fysiska reklamblad och affischer. Reklamskatten har tidigare sänkts i olika steg. Nu tas det sista steget i reklamskattens avskaffande. Syftet är att motverka de ekonomiska följdverkningarna av spridningen av covid-19 i synnerhet för idrottsföreningar

Ikraftträdande: 1 januari 2022.

 

För att även fortsättningsvis ha en god beredskap för att kunna sätta in träffsäkra åtgärder för att bekämpa coronapandemin förlängs lagen respektive förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen till utgången av januari 2022 och en följdändring görs i en övergångsbestämmelse till lagen. Genom förlängningen möjliggörs att smittskyddsåtgärder på serveringsställen till exempel i form av begränsningar av storleken på sällskap och avstånd mellan sällskapen kan beslutas.

Ikraftträdande: 1 oktober 2021.

För att även fortsättningsvis ha en god beredskap för att kunna sätta in träffsäkra åtgärder för att bekämpa coronapandemin förlängs lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (begränsningsförordningen) till utgången av januari 2022. Genom förlängningen möjliggörs att smittskyddsåtgärder kan beslutas om på till exempel allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, fritids- och kulturverksamheter, handelsplatser och platser för privata sammankomster.

Ikraftträdande: 1 oktober 2021

 

Staten ska betala ersättning för personskada som med övervägande sannolikhet har orsakats av godkänt vaccin mot covid-19 som har tillhandahållit i Sverige. Ersättning ska betalas endast i den mån Läkemedelsförsäkringen inte betalar försäkringsersättning för skadan. Syftet med lagen är att tillförsäkra den som drabbas av skada en ersättning som är likvärdig med annan ersättning för godkända skador som orsakas av läkemedel. Ärendena ska anmälas till Läkemedelsförsäkringen men handläggas av Kammarkollegiet. Lagen ska tillämpas även på skador som har inträffat före ikraftträdandet. Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen innebär att känsliga uppgifter om enskilds personliga förhållanden som hanteras i ärenden enligt lagen kan skyddas av sekretess.

Ikraftträdande: 1 december 2021

Lagändringen innebär att den försäkrades arbetsförmåga efter 180 dagar i sjukperioden inte ska bedömas mot normalt förekommande arbeten. Detta om den försäkrades vård eller rehabilitering har försenats på grund av effekter av sjukdomen covid-19 och övervägande skäl talar för att han eller hon kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete i samma omfattning som före sjukfallet när vården eller rehabiliteringen har slutförts. Regleringen, som tidigare har funnits i förordning, upphör att gälla vid utgången av 2022.

Ikraftträdande: 1 januari 2022

 

Övriga nya lagar och regler från den 1 januari 2022

Personer som rapporterar om missförhållanden ges skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier. Även vissa andra personer än de som rapporterar missförhållanden omfattas av visst skydd, såsom personer som bistår vid rapporteringen. Rapportering enligt lagen kan göras internt, externt eller genom offentliggörande. Verksamhetsutövare av en viss storlek ska ha interna visselblåsarfunktioner dit personer som rapporterar om missförhållanden kan vända sig för att slå larm. Vissa behöriga myndigheter ska ha externa visselblåsarfunktioner för att ta emot och hantera rapporter om missförhållanden. Uppgifter om rapporterande personers och andra enskildas identitet skyddas genom bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Uppgifter om företagshemligheter hos behöriga myndigheter skyddas genom en bestämmelse om sekretess. Statsbidrag kan lämnas till arbetsmarknadens parter och andra ideella organisationer för information och rådgivning om lagens skydd.

Ikraftträdande: 17 december 2021, förutom 2 kap. i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden som träder i kraft den 17 juli 2022.

Stöd för nystartsjobb får lämnas för längre tid för personer som har fyllt 55 år och har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det har skett en relativ ökning av långtidsarbetslösheten bland äldre jämfört med dem under 55 år och ändringen syftar till att motverka långtidsarbetslöshet bland äldre på arbetsmarknaden. Ändringen innebär att stöd får lämnas under dubbelt så lång tid som den tid personen har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Även den längsta tiden med stöd förlängs till 48 månader från 24 månader.

Ikraftträdande: 1 februari 2022

 

I syfte att öka cykelpendlingen införs en skattelättnad för förmån av att använda cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk. Skattelättnaden innebär att en cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår. Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar, förutsatt att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, det vill säga alla tillsvidareanställda. Både cyklar som tillhandahålls under en längre sammanhängande period och cyklar som tillhandahålls mer sporadiskt, till exempel inom en cykelpool, omfattas av skattelättnaden.

Ikraftträdande: 1 januari 2022

De förmånliga skattereglerna som gäller för personaloptioner i vissa fall utvidgas så att de kan användas av fler företag. Dels höjs gränsen för medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget från 50 till 150, dels höjs gränsen för nettoomsättning eller balansomslutning från 80 miljoner till 280 miljoner kronor. Syftet är att underlätta för framförallt unga tillväxtföretag att rekrytera och behålla personal.

En annan förändring är att även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna. För att förenkla administrationen av personaloptionsprogram införs det också en möjlighet att nyttja en personaloption för förvärv av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kommer även kunna ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern. Förslaget utgör ett statligt stöd vilket har godkänts av EU-kommissionen den 14 oktober 2021.

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Krav på klimatdeklaration för byggnader införs. Det innebär att byggherren ansvarar för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket när en ny byggnad uppförs. Klimatdeklaration ska spegla den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad. Kommunens byggnadsnämnd får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Boverket är tillsynsmyndighet och ska även föra ett register över inlämnade klimatdeklarationer. 

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Lagändringarna innebär ett förenklat och mer flexibelt regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden (ekonomiska gränsvärden). Det nya regelverket omfattar även sociala tjänster och andra särskilda tjänster, bland annat hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning. För dessa höjs direktupphandlingsgränserna till tröskelvärdena. Upphandlande myndigheter och enheter ska inte heller behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp 

Ikraftträdande: 1 februari 2022

Det införs preciserade regler för utländska åkerier som utför inrikes godstransporter i Sverige. Reglerna syftar till att säkerställa att transporterna är av tillfällig karaktär. Samtidigt höjs sanktionsavgiften till 60 000 kronor för den som överträder reglerna. Även ansvaret för den som beställer transporterna förtydligas.

 Ikraftträdande: 1 december 2021

Ett förbud införs för bestick, sugrör, ballongpinnar, tops, omrörare för drycker, muggar som består av mer än 15 procent plast, tallrikar samt muggar och matlådor av expanderad polystyren. Förordningarna förbjuder också användning av konfetti utomhus och innebär att den som serverar mat eller dryck i en engångsmugg eller matlåda ska erbjuda en möjlighet att få maten eller drycken serverad i ett flergångsalternativ. Utöver det ska producenter betala nedskräpningsavgifter, vissa engångsplastprodukter ska vara märkta, plastflaskor för dryck ska innehålla återvunnen plast och dryckesbehållare ska utformas så att korken är fäst vid behållaren. Dessutom införs producentansvar för fiskeredskap och cigaretter och retursystemet för plastflaskor och metallburkar utökas.

Nya förordningar: Förordning om engångsprodukter, förordning om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter, förordning om producentansvar för ballonger, förordning om producentansvar för våtservetter, förordning om producentansvar för fiskeredskap och förordning om nedskräpningsavgifter.

Ändringar: Förordningen om producentansvar för förpackningar med flera förordningar Beslutsunderlag: Promemorian Genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning (M2020/02035) SFS: 2021:996–1012

Ikraftträdande: Vid olika tillfällen med början den 1 januari 2022

Försäkringsskyddet stärks på så sätt att inkomsttaket för sjukpenninggrundade inkomst höjs från åtta till tio gånger prisbasbeloppet. De förmåner som berörs är förutom sjukpenning även rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning samt ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Därutöver påverkas ytterligare förmåner som regleras i andra författningar och som baseras på bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken.

Ikraftträdande: 1 januari 2022.

Försäkringsskyddet stärks på så sätt att garantinivåerna för hel sjukersättning och hel aktivitetsersättning höjs med 0,25 prisbasbelopp. Garantinivån kommer motsvara 2,78 gånger prisbasbeloppet för hel sjukersättning från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år. För hel sjukersättning för den som inte har fyllt 30 år samt för aktivitetsersättning varierar garantinivån beroende på den försäkrades ålder, men samtliga dessa nivåer höjs med 0,25 prisbasbelopp. Höjningen påverkar även den som har en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Ikraftträdande: 1 januari 2022.

Ändringen innebär att bostadskostnadstaket i bostadstillägget höjs till 7 500 kronor per månad för den som är ogift och till 3 750 kronor för den som är gift. Dessutom höjs konsumtionsstödet med 200 kronor för den som är ogift och med 100 kronor för den som är gift. Vidare höjs beloppstaken för skälig bostadskostnad och för skälig levnadsnivå i övrigt vid beräkning av särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Ändringen innebär att bostadskostnadstaket i bostadstillägget höjs till 7 500 kronor per månad för den som är ogift och till 3 750 kronor för den som är gift. 

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Det införs en bestämmelse som klargör vad som gäller för arbetstidens förläggning när rätten till sjukpenning ska bedömas vid deltidssjukskrivning. Enligt bestämmelsen gäller att arbetstiden varje dag ska minskas i motsvarande grad eller, om arbetstiden förläggs på ett annat sätt, att arbetstidens förläggning inte får försämra möjligheterna till återgång i arbete. 

Ikraftträdande: 1 februari 2022

Nya lagar och regler från 1 juli 2021

Inför varje halv- och helårsskifte träder en rad nya lagar och regler i kraft. FMI har sammanställt ett urval av de viktigaste nya lagarna och reglerna som kan vara bra att känna till.

Lagar och förordningar med anledning av coronapandemin

Ny förordning: Förordning om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran under 2021.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin återinförs det statliga stödet när vissa lokalhyresgäster får rabatt på hyran, som togs fram våren 2020, för ytterligare nio månader, januari–september 2021. Stödet är utformat så att lokalhyresvärdar som sänker den fasta hyran för hyresgäster under perioden januari–mars 2021 ges kompensation med 50 procent av den nedsatta fasta hyran.

Regeringens proposition 2020/21:84 Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till
företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, prop. 2020/21:99. Vårändringsbudget för 2021 och prop. 2020/21:208. Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset. De nya reglerna träder i kraft 3 maj och den 2 juli 2021.

Ny förordning: Förordning om omsättningsstöd till handelsbolag för mars 2020 - februari 2021.
Den nya förordningen innehåller bestämmelser om statligt stöd till handelsbolag, inklusive
kommanditbolag, med minst en fysisk person som delägare. Stödet omfattar perioden mars 2020 – februari 2021.

För att stöd ska beviljas krävs att handelsbolagets nettoomsättning för stödperioden understiger en viss procentsats av nettoomsättningen för referensperioden. Omsättningsminskningen ska så gott som uteslutande vara orsakad av coronapandemin. De nya reglerna trädde i kraft 29 mars 2021.  Frågor om stöd prövas av i förordningen angivna länsstyrelser. En ansökan om stöd ska lämnas på formulär som fastställs av Boverket.

Regeringens proposition 2021:77, Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, Prop. 2020/21:84 Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset.

Ny förordning: Förordning om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020 – februari 2021.

Den nya förordningen innehåller bestämmelser om statligt stöd till enskilda näringsidkare. Stödet omfattar perioden augusti 2020 – februari 2021. För att stöd ska beviljas krävs att den enskilda näringsidkarens nettoomsättning för stödperioden understiger en viss procentsats av nettoomsättningen för referensperioden. Omsättningsminskningen ska så gott som uteslutande vara orsakad av coronapandemin.

Frågor om stöd prövas av i förordningen angivna länsstyrelser. En ansökan om stöd ska lämnas på formulär som fastställs av Boverket. Förordningen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. De nya reglerna trädde i kraft 2 mars 2021.

Regeringens proposition 2021:77 Extra ändringsbudget för 2021 – Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, Prop. 2020/21:84 Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset

Under 2020 slopades tillfälligt förmånsbeskattningen för fri parkering till anställda i anslutning till arbetsplatsen. Det infördes även en tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för gåvor som arbetsgivare ger till anställda upp till ett värde på 1 000 kronor per år och anställd. Båda skattelättnaderna förlängs nu så att de gäller även 2021. Dessutom höjs beloppsgränsen för gåvorna till 2 000 kronor per anställd. De nya reglerna träder i kraft den 1 maj 2021 men gäller retroaktivt från och med den 1 januari 2021.

Regeringens proposition 2020/21:166. Lag (2021:300) om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda (ny lag).

Det införs ett undantag i sekretessreglerna så att allmänheten och journalister kan ta del av beslut om stöd vid korttidsarbete och granska till exempel vilka företag som beviljats stöd och med vilka belopp. Syftet är att tillgodose intresset av insyn i hur regelverket tillämpas. De nya reglerna träder i kraft 1 augusti 2021. Notera att beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020 omfattas av undantaget från sekretess först fr.o.m. den 21 oktober 2021.

Regeringens proposition 2020/21:168. Ändring i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:640) och offentlighets och sekretessförordningen (2009:641).

Under perioden januari 2021 till och med mars 2023 betalar arbetsgivare en lägre arbetsgivaravgift för personer som är 19–23 år. Nedsättningen förstärks nu ytterligare så att endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas under juni-augusti 2021. Nedsättningen gäller ersättningar upp till 25 000 kronor per månad. De nya reglerna träder i kraft den 19 juni 2021.

Regeringens proposition 2020/21:202. Extra ändringsbudget för 2021 – Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni–augusti 2021.

Sedan 2017 finns en möjlighet för vissa så kallade enmansföretag att få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget. Nu utvidgas nedsättningen tillfälligt så att den ska gälla företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag som har en anställd och som anställer ytterligare en person. De tillfälliga reglerna gäller till och med den 31 december 2022. De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2021.

Regeringens proposition 2020/21:118. Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda.

Anordnaren av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning ska begränsa antalet deltagare på ett smittsäkert sätt, utforma lokaler m.m. på ett sådant sätt att trängsel undviks och se till att in- och utpassage kan ske så att trängsel undviks. Antalet deltagare får högst uppgå till 8 deltagare inomhus, 50 deltagare inomhus om sittplats anvisas, 100 deltagare utomhus, 500 deltagare utomhus om sittplats anvisas och 150 idrottsutövare vid motionslopp eller liknande idrottstävlingar utomhus. De nya reglerna trädde i kraft 1 juni 2021.

Remisspromemoria. Ändringar i begränsningsförordningen (S2021/01524). Förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Det har framkommit att det på grund av coronapandemin finns svårigheter för yrkesförare att
genomföra de fortbildningar som behövs för att upprätthålla sådan yrkesförarkompetens som krävs enligt lagen om yrkesförarkompetens. Det införs därför ett förlängt bemyndigande i lagen om yrkesförarkompetens för regeringen att meddela föreskrifter om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. Vidare införs sådana föreskrifter i förordningen om yrkesförarkompetens.

Det införs också föreskrifter som utökar möjligheterna till distansutbildning i samband med
fortbildning för att upprätthålla yrkesförarkompetensen.

De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2021. Regeringens proposition 2020/21:195. Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

Övriga nya lagar och regler från 1 juli 2021

Det införs en ny lag om tillträdesförbud till butik. Lagen innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik om det finns risk för att han eller hon kommer begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

En ny straffbestämmelse om inbrottsstöld införs. Brottet omfattar stöld som har skett efter intrång i bbostad eller annat liknande boende. Straffet är fängelse i lägst ett och högst sex år. Det införs också en ny kvalifikationsgrund, som tar sikte på systematik, i straffbestämmelserna om grov stöld och grovt häleri. Vidare kriminaliseras försök, förberedelse och stämpling till häleri. De nya reglerna trädde i kraft 1 mars 2021.

Regeringens proposition 2020/21:52. Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet.

Det så kallade FOU-avdraget innebär att arbetsgivare betalar lägre arbetsgivaravgifter för anställda
som arbetar med forskning och utveckling.

Från och med den 1 juli 2021 förstärks avdraget ytterligare genom att arbetstidsvillkoret, det vill säga kravet på hur stor del av arbetstiden under en kalendermånad som den anställde ska ha arbetat med forskning eller utveckling för att arbetsgivaren ska får göra avdrag, sänks till minst hälften i stället för minst tre fjärdedelar av arbetstiden. Dessutom höjs taket för nedsättningen från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad.

Regeringens proposition 2020/21:110. Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.

 

Den schablon som används för att beräkna värdet av bilförmån justeras på så sätt att två delbelopp i beräkningen ändras – det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet. Syftet är att förmånsvärdet bättre ska motsvara kostnaden för innehav av en privatägd bil och att neutralitet uppnås mellan inkomst i form av bilförmån och kontant lön i enlighet med lagstiftningens intentioner.

  Regeringens proposition 2020/21:156. Justerad beräkning av bilförmån.

Ny förordning om riktålder för pension för år 2027.

Riktålder för pension är tänkt att styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem samt att fungera som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut. Riktåldern för pension bestäms till 67 år för år 2027. De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2021.

2 kap. 10 a–10 c §§ socialförsäkringsbalken, regeringens proposition 2018/19:133, En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv

De nya reglerna innebär att det tidigare undantaget från mervärdesskatt vid import av försändelser med lågt värde slopas och att elektroniska marknadsplatser (plattformar) i vissa fall blir skattskyldiga för mervärdesskatt för varor som säljs via plattformen. Dessutom utökas den särskilda ordningen för redovisning och betalning av mervärdesskatt inom EU (Mini One Stop Shop) till att gälla fler tjänster och varor jämfört med i dag. Ändringarna föranleds av EU:s så kallade e-handelspaket för mervärdesskatt. De nya reglerna träder ikraft den 1 juli 2021.

Regeringens proposition 2019/20:122. Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter.

Ändringen innebär att fler aktörer som producerar egen el i exempelvis solanläggningar omfattas av
undantaget från skattskyldighet. Detta sker genom att de så kallade effektgränserna höjs. En motsvarande höjning av effektgränserna görs även för de aktörer som omfattas av den befintliga skattenedsättningen så att även dessa aktörer får full skattebefrielse.

Regeringens proposition 2020/21:113. Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el.

Tullverkets befogenhet att besluta om kvarhållande av postförsändelser som kan antas innehålla
narkotika utvidgas till att även omfatta försändelser som misstänks innehålla vapen, ammunition eller explosiva varor. Befordringsföretagens skyldighet att till Tullverket anmäla misstanke om att en försändelse innehåller narkotika utvidgas på samma sätt. Möjligheten att lägga postspärrar utvidgas dessutom till att även omfatta försändelser förmedlade av kurirföretag. De nya reglerna trädde i kraft den 1 mars 2021.

Regeringens proposition 2020/21:49. Utökade möjligheter för Tullverket att besluta om postspärrar

Ändringarna innebär bland annat att Tullverket ges en rätt att under vissa omständigheter hålla kvar
kontanta medel i upp till 30 dagar. I vissa fall kan kvarhållandet förlängas till sammanlagt 90 dagar. Syftet är att förebygga och förhindra bland annat penningtvätt och finansiering av terrorism.

Ändringarna görs med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1672 av den 23 oktober 2018 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005. De nya reglerna träder i kraft den 1 augusti 2021.

Regeringens proposition 2020/21:184. Nya EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel

I syfte att öka kontrollen över de som befattar sig med explosiva varor och bidra till att bryta utvecklingen att kriminella i en ökad utsträckning använder sig av explosiva varor görs ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Den tidigare tillståndsprövningen blir nu mer omfattande och Polismyndighetens roll vid tillståndsgivningen förstärks.

Samtidigt förtydligas och utökas regleringen kring bland annat möjligheten att återkalla tillstånd.
Dessutom görs vissa andra ändringar som kan stärka kontrollen, såsom begränsningar i vissa tillstånds giltighetstid och utökad föreskriftsrätt. De nya reglerna träder i kraft 1 augusti 2021.

Ds 2020:17. Skärpt kontroll över explosiva varor och regeringens proposition 2020/21:158, Skärpt kontroll över explosiva varor

Med marknadskontroll avses enligt svensk rätt myndigheters kontroll av produkter efter att de har
släppts ut på marknaden. Genom att tillverkare vars produkter inte uppfyller gällande krav kan hindras från att sälja sina produkter motverkas osund konkurrens samtidigt som slutanvändare skyddas från farliga produkter.

För att upprätthålla en hög skyddsnivå för produkter och förhindra en snedvriden konkurrens är det nödvändigt att marknadskontroll sker likvärdigt inom hela EU. Genom ändringar i flera lagar sker nu anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning, så att myndigheter som utövar marknadskontroll i dag kan fortsätta med det. De nya reglerna träder i kraft 16 juli 2021.

Regeringens proposition 2020/21:189. Anpassningar till EU:s marknadskontrollsförordning

Användning av växtskyddsmedel förbjuds inom vissa i förordningen särskilt utpekade områden.
Förbudet omfattar bland annat lekplatser, skolgårdar, gårdar till förskolor, samt parker och trädgårdar och andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till.

Även användning på tomtmark för bostadshus, på krukväxter, i trädgårdar, inom koloniträdgårdsområden och i växthus som inte används yrkesmässigt förbjuds. Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket får möjlighet att föreskriva om undantag från användningsförbuden. Kommunen får möjlighet att i enskilda fall ge dispens. De nya reglerna träder i kraft den 1 oktober 2021.

Under sommaren 2021 inleds första steget mot krav på förarbevis för att köra vattenskoter. Kravet att ha förarbevis gäller från och med den 1 maj 2022, men från den 1 juli 2021 är det möjligt att gå den utbildning som krävs för att få ett förarbevis. Tillstånd att ge utbildning får ges till den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt har förutsättningar att bedriva en god utbildning.

Utbildningen ska innehålla både praktiska och teoretiska moment och lägga särskild vikt vid säkerhet och hänsyn till miljö- och naturliv. Transportstyrelsen kan från den 1 juli i år påbörja utfärdandet av förarbevis till den som har genomgått utbildningen och har fyllt femton år. De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2021..

Regeringens proposition 2020/21:190. Förarbevis för vattenskoter

Det införs ett nytt brott i brottsbalken, olovlig befattning med betalningsverktyg, som ger
betalningsverktyg ett starkare skydd mot gärningar med anknytning till bedrägerier och förfalskningar. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms för grov olovlig befattning med betalningsverktyg till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Försök och förberedelse till brottet är straffbart. Lagändringarna är ett led i genomförandet av ett EU-direktiv om bekämpande av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter. De nya reglerna träder i kraft 31 maj 2021.

Regeringens proposition 2020/21:73. En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg

Det införs nya regler i syfte att effektivisera och modernisera konkursförfarandet. All skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska kunna ske i digital form. Exempelvis ska kungörelser fortsättningsvis normalt endast ske på internet. Motsvarande ska gälla för företagsrekonstruktion.
Vidare ska den som är försatt i konkurs kunna bekräfta bouppteckningen hos konkursförvaltaren i stället för att avlägga ed i tingsrätten vid ett edgångssammanträde. Därutöver görs vissa ytterligare effektiviseringar av konkurshanteringen. De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2021.

Regeringens proposition 2020/21:148. En effektivare konkurshantering

Tillsynen över fastighetsmäklarbranschen förstärks

Den nya fastighetsmäklarlagen innebär en mer heltäckande och slagkraftig tillsyn över fastighetsmäklarbranschen. Lagen gäller inte bara för fastighetsmäklare, utan även för fastighetsmäklarföretag. Lagen innebär bland annat att företagen ska registreras och stå under tillsyn och att de måste uppfylla flera krav för att få vara verksamma.

Företagen ges också ett övergripande ansvar att verka för att de mäklare som är verksamma i företaget följer god fastighetsmäklarsed. Dessutom utvidgas skyldigheterna enligt penningtvättsregleringen till att omfatta företagen. Författningsändringarna syftar till att öka tryggheten för köpare och säljare vid bostadsaffärer. De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2021.

Regeringens proposition 2020/21:119. En ny fastighetsmäklarlag – förstärkt tillsyn över fastighetsmäklarbranschen.

Lagändringarna innebär att varumärkeslagens bestämmelser om bland annat skadestånd kan tillämpas vid intrång i geografiska beteckningar som skyddas inom EU till följd av vissa internationella avtal som EU har ingått (den så kallade Genèveakten och frihandelsavtalen med Vietnam respektive Singapore).

Ändringarna innebär också att möjligheterna att vägra registrering av varumärken och företagsnamn utvidgas med hänsyn till ny praxis från EU-domstolen när det gäller ansökningar om registrering som sker i otillbörligt syfte (ond tro). De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2021.

Regeringens proposition 2020/21:125, Stärkt skydd för geografiska beteckningar och tydligare regler vid registrering av varumärken och företagsnamn i ond tro.