Taket för rotavdraget höjs tillfälligt. Det införs även tillfälligt separata tak för rot- respektive
rutavdraget. Ändringarna innebär följande. Under beskattningsåret 2024 är taket 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt  för rot- och rutavdrag.

Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:86 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget SFS: 2024:415–420
Ikraftträdande: 1 juli 2024 och 1 januari 2025.

Läs mer här

En avgift införs den 1 juli 2024 för att få en tvist prövad hos Allmänna reklamationsnämnden.
Avgiften är 150 kronor per anmälan. Om avgiften inte betalas får myndigheten avvisa ärendet. Att
betalning av avgiften blir en förutsättning för att handläggning ska inledas antas innebära att en större andel av de som anmäler en tvist och betalar avgiften också följer nämndens eventuella
begäran om kompletteringar. Detta leder till ett mer effektivt användande av Allmänna reklamationsnämndens resurser genom att en större andel av de ärenden som anmäls till nämnden kommer att prövas i sak i stället för att avvisas till följd av att nödvändiga kompletteringar inte inkommit.

Beslutsunderlag:

Ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor inrättas. Det nya registret kan användas av brottsbekämpande myndigheter, tillstånds- och tillsynsmyndigheter samt vissa enskilda som själva har tillstånd, till exempel försäljare av explosiva varor. Detta möjliggör snabba kontroller av tillstånd till exempel när sprängmedel påträffas, vid tillståndsprövning och tillsyn samt inför utlämnande av explosiva varor vid försäljning. Sekretess ska gälla för vissa uppgifter i registret och i ärenden. Sekretess ska också gälla hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för uppgifter som kan användas för tillverkning av explosiva varor. Dessutom kriminaliseras försök, förberedelse och stämpling till grovt och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:139 Explosiva varor – ett nationellt tillståndsregister och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten samt promemoria med samma rubrik SFS: 2024: 477–479. Lagen träder ikraft den 8 juli 2024

Läs mer här

En dryckesbehållare får endast tillhandahållas på den svenska marknaden av en producent om dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.

En dryckesbehållare ska anses uppfylla kravet om den överensstämmer med relevanta kriterier i den harmoniserade standarden SS-EN 17665:2022, utgåva 1. En dryckesbehållare ska också anses uppfylla kravet om producenten på något annat sätt visar att dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.

Kravet gäller inte dryckesbehållare
1. i glas eller metall, eller
2. som är avsedda för och används för livsmedel för speciella medicinska ändamål enligt
definitionen i artikel 2 g i förordning nr 609/2013. Förordning (2022:1424).

Bestämmelserna finns i 3 kap. 7 § förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar och tillämpas första gången i fråga om dryckesbehållare som tillhandahålls på den svenska marknaden efter den 2 juli 2024

Beslutsunderlag:

Från och med den 1 juli 2024 får fastighetsägare utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som har begått brott i lägenheten eller i närområdet. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för trygga bostadsområden i hela landet. Lagändringarna innebär också ett stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor och andra som utsatts för brott av en närstående.

Beslutsunderlag: SFS: 2024:313–317.

Kravet på att ursprungligt räkenskapsmaterial ska bevaras under viss tid tas bort. Lagändringen gäller från och med den 1 juli 2024. Det innebär att räkenskapsmaterial som kommer in till eller upprättas av ett företag i pappersform inte behöver bevaras om det digitaliseras. Förslaget medför tidsmässiga och ekonomiska besparingar för många företag, framför allt eftersom de slipper hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid.

Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:78 Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original SFS: 2024:341–346 .

Regeln om så kallade kombiuppdrag för revisorer ändras så att företag kan anlita samma
revisionsbyrå både för biträde vid bokföringen och för revision.

Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:78 Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original SFS: 2024:341–346.

Det första direktivet handlar om företagens hållbarhetsrapportering. Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillgång till tillförlitlig och jämförbar information från företagen om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Rapporteringen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar. Dessutom ska den underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden.

Jämfört med den tidigare EU-lagstiftningen om hållbarhetsrapportering som infördes för vissa stora företag 2016, ställer det nya direktivet högre krav på informationsgivningen från de företag som omfattas, t.ex. när det gäller den s.k. värdekedjan och utsläpp av växthusgaser. Kravet på att lämna en hållbarhetsrapport utvidgas till att omfatta bl.a. små och medelstora företag som är börsnoterade, stora eller börsnoterade dotterföretag och vissa större filialer till tredjelandsföretag som har en betydande verksamhet inom EES. Rapporten ska granskas av en revisor.

Det andra direktivet, om könsfördelningen bland styrelseledamöterna i börsnoterade företag, innebär ett nytt rapporteringskrav. Därtill föreslår regeringen åtgärder för en tydligare datering av årsredovisningar.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024. Det nya rapporteringskravet om könsfördelningen bland styrelseledamöterna ska tillämpas från och med räkenskapsår som inleds efter utgången av 2024.

Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:124 Nya regler om hållbarhetsrapportering SFS: 2024:347–359.

Förordningsändringen innebär att Bolagsverket får ett tydligare uppdrag när det gäller att minska riskerna för att verkets rutiner utnyttjas för ekonomisk brottslighet och för att aktivt verka för att uppgifterna i registren är korrekta. Bolagsverkets möjligheter till kontrollåtgärder och samverkan med andra myndigheter förtydligas också. Även Bolagsverkets hantering av personuppgifter vid sådana kontroller tydliggörs.

Beslutsunderlag: SOU 2023:34 Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag SFS: 2024:136.

Ett nytt stöd införs för köp av lätta ellastbilar och att Förordningen om statligt stöd till vissa miljöfordon anpassas till EU:s statsstödsregler. Det nya stödet sänks över tid och fasas ut helt i slutet av 2025. Stödet får beviljas företag, kommuner och regioner och beslutas av Statens energimyndighet.

Ändringar: Förordningen (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon med flera förordningar SFS: 2024:18–21. De nya reglerna trädde i kraft den 13 februari 2024, m. fl. datum

Förenklingsrådet inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Förenklingsrådet ska verka för att minska företagens regelbörda och kostnader. Rådets uppgifter består bland annat i att inhämta, ta emot och analysera förslag på förenklingsåtgärder från näringslivet och andra intressenter. Rådet ska även identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett förenklingsperspektiv. Inom identifierade områden ska rådet lämna välmotiverade, konkreta och genomarbetade förslag till regeringen på förenklingsåtgärder som minskar företagens regelbörda och administrativa kostnader eller på annat sätt underlättar för företag att följa befintliga regelverk. De nya reglerna trädde i kraft den 15 maj 2024.

Ändringar: Förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket SFS: 2024:201

Arbetsgivare ska inte längre kunna få ersättning för höga sjuklönekostnader. Arbetsgivare kan ansöka om ersättning i arbetsgivardeklarationen till och med redovisningsperioden juni 2024. Ersättningen betalas som huvudregel ut kalenderåret efter det år som arbetsgivaren haft kostnaderna. Det betyder att de sista utbetalningarna av ersättning kommer att göras under 2025. Arbetsgivare har fortfarande rätt att få ersättning för sjuklönekostnader för anställda som omfattas av det så kallade särskilda högriskskyddet. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2024.

Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:83:

En ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå införs från och med den 2 april 2024 som en pilotverksamhet. Syftet är att stärka kopplingen mellan arbetslivets kompetensbehov och yrkesutbildning för vuxna för en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Stöd för den nya yrkesutbildningen kan lämnas till kommuner, regioner och enskilda utbildningsanordnare i form av statsbidrag eller genom studiestöd. Även vissa statliga myndigheter kan få stöd genom att utbildningen förklaras berättiga de studerande till studiestöd. För att stöd ska kunna lämnas krävs bland annat att utbildningen håller hög kvalitet, är yrkesrelevant och svarar mot arbetslivets behov av kompetens. Utbildningen ska också utvecklas och bedrivas i samarbete med arbetslivet.

Beslutsunderlag: Prop. 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024 36 (40) SFS: 2024:107–2024:110

Genom en ny förordning blir det möjligt att utfärda garantier för exportaffärer till Ukraina trots den stora risk och osäkerhet som råder i landet till följd av Rysslands fullskaliga invasion. Exportkreditnämnden får utfärda de särskilda exportkreditgarantierna. Företag kan beviljas garanti om deras exportaffär främjar verksamhet i Ukraina som har som huvudsyfte att bidra till ekonomisk och samhällelig utveckling och välfärd i landet.

Ny förordning: Förordning (2024:102) om särskilda exportkreditgarantier för Ukraina SFS: 2024:102,

Företag som tidigare har fått statligt stöd för kostnader som uppstått på grund av Brexit upphör den 1 juli 2024 då Förordning (2022:266) om stöd med anledning av Brexit upphör att gälla

Förordning (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare upphör att gälla den 1 juli
2024.

Med anledning av pandemin infördes under år 2020 tillfälliga bestämmelser som gjorde det möjligt för bolag och föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor digitalt. De tillfälliga bestämmelserna upphörde att gälla vid årsskiftet 2022/2023.

Riksdagen har den 22 november 2023 beslutat att det från och med den 1 januari 2024 ska bli möjligt att hålla bolags- och föreningsstämmor helt digitalt. Möjligheten gäller för bland annat aktiebolag, bostadsrättsföreningar och ekonomiska föreningar.

Det ska framgå av bolagsordningen eller stadgorna att stämman får hållas digitalt.

Bolagsordningar eller stadgor får inte strida mot gällande lag och lagen börjar gälla först den 1 januari 2024. Om ett företag eller en förening fattar beslut om att ändra sin bolagsordning eller sina stadgor före det datumet behöver bolagsordningen eller stadgorna därför innehålla ett särskilt villkor om att digitala stämmor får hållas först när lagen har börjat gälla.

Läs mer här

Den 1 januari 2024 förstärks det ordinarie jobbskatteavdraget. Det införs även en indexering för beräkning av jobbskatteavdraget för äldre samt att åldersgränsen för jobbskatteavdrag höjs från 65 år till 66 år. Jobbskatteavdraget utökas även ytterligare för personer som vid årets ingång fyllt 69 år. Det förhöjda grundavdraget utökas för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år.

Läs mer här

Från och med den 1 januari 2024 slopas nedsättningen av arbetsgivaravgifterna samt den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Arbetsgivaravgiften för unga är således 31,42% från och med 1 januari 2024.

Läs mer här

Skatten på plastpåsar sänks den 1 januari 2024 till 50 öre per plastbärkasse samt för mycket tunna plastpåsar sänks skatten till 5 öre per plastpåse. Den 1 november 2024 upphör skatten på plastpåsar helt.

Läs mer här

Den 1 januari 2024 införs en nationell tilläggsskatt för att ”uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner”. Lagen har initierats av OECD och EU och nu har Sveriges riksdag fattat beslut i frågan.

Läs mer här

Den 1 januari 2024 sänks energi- och koldioxidskatten på bensin (miljöklass 1) med 1,31 kronor jämfört med vad den annars skulle vara. Omräkningsregler hade annars lett till höjd skatt. Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir 60 öre lägre per liter 2024 jämfört med 2023.

Skatten på diesel sänks ner mot EU:s minimiskattenivå, vilket innebär en sänkning på 43 öre per liter inklusive moms jämfört med nivån som skulle ha gällt 2024 enligt nuvarande regelverk, men en viss höjning jämfört med 2023 års nivå.

Läs mer här

Från och med den 1 januari 2024 ska utsorterat förpackningsavfall som uppkommit i olika verksamheter, exempelvis affärer och butiker, samlas in och behandlas av godkända producentansvarsorganisationer. Producentansvaret för förpackningar regleras i förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (förpackningsförordningen).

Från och med den 1 januari 2024 ska alla företag som har producentansvar för förpackningar vara registrerade hos Naturvårdsverket. Producentansvaret för förpackningar syftar till att den som bidrar till ett miljöproblem också ska bidra till att lösa det genom ökad cirkularitet, dvs. främst genom återvinning och återanvändning samt att minska risken för att skadliga kemiska ämnen som finns i förpackningar hamnar i naturen.

Läs mer här

En ny mervärdesskattelag träder i kraft den 1 juli 2023. Den ersätter nuvarande mervärdesskattelag (1994:200). Lagen utgör en omarbetning av den nuvarande mervärdesskattelagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. Den nya lagen får en ny struktur, moderniseras språkligt och anpassas till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik. I den nya lagen införs även bestämmelserna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.

Läs mer här:

Prop. 2022/23:46 Ny Mervärdeskattelag

En tillfällig skattefrihet för förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon införs den 1 juli 2023. Under förutsättning att laddningen sker vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen så ska laddning av personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel kunna ske utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Läs mer här:

Prop. 2022/23:84. Tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen

Lagändringar ger polisen utökade befogenheter vid vissa flygplatser, hamnar och järnvägsstationer, vid broar för vägtrafik till eller från utlandet och vid gränsövergångsställen på allmänna vägar. Genom befogenheterna får polisen större möjligheter att göra inre utlänningskontroller, det vill säga att kontrollera utlänningars rätt att vara i landet, och att ingripa mot till exempel smuggling eller utförsel av stöldgods. Både polisen och tullen får också bättre möjligheter att bedriva kamerabevakning med teknik för automatisk igenkänning av registreringsnummer i gränsnära områden. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2023.

Läs mer här:

Prop. 2022/23:109. Utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden

Ändringarna i förordningen om klimatbonusbilar innebär att det i avvaktan på att förordningen upphör att gälla införs ett ansökningsförfarande för de som ställer på en klimatbonusbil i vägtrafikregistret efter den 8 november 2022. Den som ställer på bilen efter detta datum måste kunna visa att bilen är köpt eller beställd senast den 8 november 2022. Det införs också en möjlighet att göra undantag från huvudregeln att köparen eller beställaren ska vara samma fysiska eller juridiska person som ställt på bilen om beställningen avser leasing eller taxitrafik. Förordningen upphör helt den 1 april 2024.

Läs mer här:

Budgetproposition för 2023. Prop. 2022/23:1.

Det införs ett bidrag för åtgärder som främjar en effektiv energianvändning samt ett minskat effektbehov för rumsuppvärmning och uppvärmning av tappvarmvatten i el- eller gasuppvärmda småhus. Åtgärderna ska utföras på värmesystemet eller klimatskärmen. Reglerna träder i kraft den 3 juli 2023.

Läs mer här:

Ny förordning om bidrag för energieffektivisering i småhus

Endast den som har fått ett bevis från Socialstyrelsen om rätt att använda yrkestiteln undersköterska får använda titeln i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, i verksamhet enligt socialtjänstlagen eller i verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att få den skyddade yrkestiteln krävs en utbildning från gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller motsvarande kompetens. Enligt övergångsbestämmelser kommer bl.a. den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska att under en tioårsperiod få fortsätta att använda titeln även utan bevis om rätt att använda den. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.

Läs mer här:

Prop. 2020/21:175. Stärkt kompetens i vård- och omsorg

Riktåldern för pension styr de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem samt fungerar som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut. Genom förordningen bestäms riktåldern för pension till 67 år för år 2029. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.

Läs mer här:

Prop. 2018/19:133. En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv

Från och med den 1 juli 2023 kommer nya svenska digitala covidbevis inte att kunna utfärdas med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning och den nationella förordningen. Endast ett fåtal länder använder för närvarande digitala covidbevis som krav på inresa.

Beslutet grundas på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 av den 14 juni 2021 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin och förordning 2021/954 SFS: 2022:1103 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 upphör att gälla vid utgången av juni 2023. Även förordningen (2021:708) om digitala covidbevis upphör att gälla vid utgången av juni 2023. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för ärenden och mål som har inletts före utgången av juni 2023.

Från och med den 1 januari 2023 höjs prisbasbeloppet från 48 300 kr till 52 500 kr. Prisbasbeloppet används bland annat inom socialförförsäkringen och skattesystemet. Höjningen av prisbasbeloppet gör att garantipension, omvårdnadsbidrag samt taken i ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkringen höjs eftersom de beräknas utifrån prisbasbeloppet. Även studiemedel från CSN berörs.

Riksdagen har beslutat om att höja schablonbeloppet för resor till och från arbetet. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2023 och gäller i deklarationen som lämnas in 2024 :

• Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 kr till 25 kr per mil.
• Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 kr (dieselbil) respektive 9,50 kr (ej diesel) till 12 kr per mil.

Avdraget för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet ska fortsatt uppgå till 9,50 kronor per mil. För en arbetspendlare som använder egen bil och har 4 mil till jobbet innebär beslutet en årlig skattelättnad på ca 4 700 kr mer jämfört med modellen med en avståndsbaserad skattereduktion. Syftet med höjningarna av schablonbeloppen i reseavdraget är för att bättre spegla de faktiska kostnaderna för resorna.

Prop. 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor

Åldersgränsen för när man tidigast kan ta ut ålderspension höjs från 62 år till 63 år från 2023.

Åldersgränsen ska knytas till en så kallad riktålder för pension 2026. Regleringen blir då att pensionen tidigast ska kunna tas ut tre år före den månad då en person uppnår riktåldern för pension. Riktåldern kommer från och med 2026 att styra när olika förmåner kan betalas ut.

Läs mer här. Pensionsmyndigheten

Från och med den 1 januari 2023 stärks jobbskatteavdraget för personer som har fyllt 65 år vid ingången av beskattningsåret 2023 och fortsätter att arbeta.  Så här stor blir skattereduktionen:

22 procent av arbetsinkomsterna upp till och med 100 000 kronor.

För arbetsinkomster som överstiger 100 000 men inte 300 000 uppgår skattereduktionen till 15 000 kronor med tillägg på 7 procent av arbetsinkomsterna.

För arbetsinkomster som överstiger 300 000 men inte 600 000 blir skattereduktionen 36 000 kronor.

Avtrappningen för arbetsinkomster som överstiger 600 000 lämnas oförändrad men eftersom den börjar från en högre nivå (36 000 kronor) innebär det ändå en skattesänkning på arbetsinkomster upp till ca 1 800 000 kronor per år. Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget.

Sänkt skatt för personer över 65 år som arbetar, Fi2022/02137

Enligt lag (1982:80) om anställningsskydd (32 a §) har arbetstagaren alltid rätt, men inte skyldighet att kvarstå i anställning till utgången av den månad hen fyller 68 år. Från och med 1 januari 2023 höjs LAS-åldern till 69 år, och därmed även rätten att kvarstå i anställningen. 

När en arbetstagare har uppnått LAS-åldern kan arbetsgivaren säga upp arbetstagaren utan krav på saklig grund med en månads uppsägningstid. Arbetsgivaren är inte skyldig att uppge grunden för uppsägningen.

Lämpligen anger arbetsgivaren endast att uppsägningen har sin grund i uppnådd LAS-ålder. En arbetsgivare som vill avsluta en anställning innan arbetstagaren uppnått LAS-åldern är hänvisad till att säga upp arbetstagaren enligt sedvanliga uppsägningsregler.

Uppsägningen ska föregås av underrättelse till arbetstagaren och varsel till berörd facklig organisation, om inte förhandlingar har genomförts enligt medbestämmandelagen. Arbetstagaren kan begära överläggning i frågan. Den som sägs upp på grund av uppnådd LAS-ålder har inte turordningsrätt, företrädesrätt till återanställning eller företrädesrätt till utökad tjänstgöringsgrad. Uppsägningsbeskedet behöver inte heller innehålla information till arbetstagaren om rätten att yrka skadestånd eller ogiltigförklaring.

Ett avskedande av en arbetstagare som har uppnått LAS-åldern kan inte ogiltigförklaras. Däremot kan ett allmänt skadestånd utdömas om avskedandet saknar laglig grund. Det är möjligt att genom centralt kollektivavtal reglera att en anställning ska upphöra – efter besked från arbetsgivaren – vid utgången av den månad då arbetstagaren uppnår LAS-åldern.

En arbetstagare som har uppnått LAS-åldern kan anställas i en särskild visstidsanställning under obegränsad tid utan att anställningen konverteras till en tillsvidareanställning.

(Källa: Simployer samt Riksdagsbeslut)

Skattereduktionen för installation av grön teknik, det s.k. gröna avdraget, ska förstärkas genom att subventionsgraden för installation av solceller höjs från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas på installationer som har betalats efter den 31 december 2022.

Regeringens prop. 2022/23:15 om förstärkt skattereduktion för installation av solceller

Lag (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik

Från och med den 1 januari 2023 gäller att den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Syftet är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Betänkande 2021/22:MJU31

Från och med den 1 januari 2023 sänks energiskatten på bensin och diesel tillfälligt
under tre år sänks med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset på bensin och diesel vid pump bedöms därmed sänkas med en krona per liter inklusive mervärdesskatt. En mindre sänkning görs av skatten på s.k. lågbeskattad olja för att undvika konflikt med EU:s märkningsdirektiv.

Prop. 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion

Från och med den 1 januari 2023 träder nya regler i kraft som innebär att svenska plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Genom de nya reglerna genomförs ett EU direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige.

Dessutom genomförs OECD:S motsvarande regler som ska användas vid informationsutbyte mellan Sverige och länder utanför EU om samma typ av uppgifter som EU-direktivet tar upp.

Det införs även regler som syftar till att ytterligare förbättra det administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer när det gäller direktbeskattning. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2023. Bestämmelser om gemensamma revisioner börjar dock att gälla först den 1 januari 2024.

Regeringens prop. 2022/23:6

Avdrag för karensdag vid sjukdom och krav på läkarintyg efter den sjunde dagen återinförs för ersättningar i form av aktivitetsstöd, etableringsersättning och utvecklingsersättning. Under större delen av 2020 och 2021 har ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser betalats ut utan avdrag för karensdag eller krav på läkarintyg vid sjukdom.

Ikraftträdande: 1 december 2021

Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas nu tillfälligt från sex till två. Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning redan efter två arbetslösa dagar. 

Ikraftträdande: 1 januari 2022, gäller till och med 1 januari 2023

Enligt ordinarie regler gäller att en företagare som återupptar sin näringsverksamhet efter att den har varit vilande inte kan få rätt till arbetslöshetsersättning förrän fem år har gått sedan verksamheten återupptogs, den så kallade femårsregeln. Enligt tillfälliga bestämmelser har femårsregeln inte tillämpats för uppehåll i verksamheter som görs under 2020 och 2021. En förlängning av detta undantag görs, vilket innebär att femårsregeln inte heller ska tillämpas för uppehåll i näringsverksamhet som görs under 2022. Företagare ges därför ytterligare möjlighet att få arbetslöshetsersättning när verksamheten tidigare har varit vilande. Även den tillfälliga möjligheten för företagare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta marknadsföringsåtgärder som endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten förlängs.

Ändring: Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Beslutsunderlag: Prop. 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 SFS: 2021:1285 och 2021:1288–1290

Ikraftträdande: Följer av ändringsförfattningarna, gäller till och med 1 januari 2023.

Reklamskatten är en skatt som i dag betalas av många idrottsföreningar som upplåter annonsplatser på exempelvis matchställ, fysiska reklamblad och affischer. Reklamskatten har tidigare sänkts i olika steg. Nu tas det sista steget i reklamskattens avskaffande. Syftet är att motverka de ekonomiska följdverkningarna av spridningen av covid-19 i synnerhet för idrottsföreningar

Ikraftträdande: 1 januari 2022.

För att även fortsättningsvis ha en god beredskap för att kunna sätta in träffsäkra åtgärder för att bekämpa coronapandemin förlängs lagen respektive förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen till utgången av januari 2022 och en följdändring görs i en övergångsbestämmelse till lagen. Genom förlängningen möjliggörs att smittskyddsåtgärder på serveringsställen till exempel i form av begränsningar av storleken på sällskap och avstånd mellan sällskapen kan beslutas.

Ikraftträdande: 1 oktober 2021.

För att även fortsättningsvis ha en god beredskap för att kunna sätta in träffsäkra åtgärder för att bekämpa coronapandemin förlängs lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (begränsningsförordningen) till utgången av januari 2022. Genom förlängningen möjliggörs att smittskyddsåtgärder kan beslutas om på till exempel allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, fritids- och kulturverksamheter, handelsplatser och platser för privata sammankomster.

Ikraftträdande: 1 oktober 2021

Staten ska betala ersättning för personskada som med övervägande sannolikhet har orsakats av godkänt vaccin mot covid-19 som har tillhandahållit i Sverige. Ersättning ska betalas endast i den mån Läkemedelsförsäkringen inte betalar försäkringsersättning för skadan. Syftet med lagen är att tillförsäkra den som drabbas av skada en ersättning som är likvärdig med annan ersättning för godkända skador som orsakas av läkemedel. Ärendena ska anmälas till Läkemedelsförsäkringen men handläggas av Kammarkollegiet. Lagen ska tillämpas även på skador som har inträffat före ikraftträdandet. Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen innebär att känsliga uppgifter om enskilds personliga förhållanden som hanteras i ärenden enligt lagen kan skyddas av sekretess.

Ikraftträdande: 1 december 2021

Lagändringen innebär att den försäkrades arbetsförmåga efter 180 dagar i sjukperioden inte ska bedömas mot normalt förekommande arbeten. Detta om den försäkrades vård eller rehabilitering har försenats på grund av effekter av sjukdomen covid-19 och övervägande skäl talar för att han eller hon kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete i samma omfattning som före sjukfallet när vården eller rehabiliteringen har slutförts. Regleringen, som tidigare har funnits i förordning, upphör att gälla vid utgången av 2022.

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Personer som rapporterar om missförhållanden ges skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier. Även vissa andra personer än de som rapporterar missförhållanden omfattas av visst skydd, såsom personer som bistår vid rapporteringen. Rapportering enligt lagen kan göras internt, externt eller genom offentliggörande. Verksamhetsutövare av en viss storlek ska ha interna visselblåsarfunktioner dit personer som rapporterar om missförhållanden kan vända sig för att slå larm. Vissa behöriga myndigheter ska ha externa visselblåsarfunktioner för att ta emot och hantera rapporter om missförhållanden. Uppgifter om rapporterande personers och andra enskildas identitet skyddas genom bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Uppgifter om företagshemligheter hos behöriga myndigheter skyddas genom en bestämmelse om sekretess. Statsbidrag kan lämnas till arbetsmarknadens parter och andra ideella organisationer för information och rådgivning om lagens skydd.

Ikraftträdande: 17 december 2021, förutom 2 kap. i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden som träder i kraft den 17 juli 2022.

Stöd för nystartsjobb får lämnas för längre tid för personer som har fyllt 55 år och har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det har skett en relativ ökning av långtidsarbetslösheten bland äldre jämfört med dem under 55 år och ändringen syftar till att motverka långtidsarbetslöshet bland äldre på arbetsmarknaden. Ändringen innebär att stöd får lämnas under dubbelt så lång tid som den tid personen har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Även den längsta tiden med stöd förlängs till 48 månader från 24 månader.

Ikraftträdande: 1 februari 2022

I syfte att öka cykelpendlingen införs en skattelättnad för förmån av att använda cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk. Skattelättnaden innebär att en cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår. Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar, förutsatt att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, det vill säga alla tillsvidareanställda. Både cyklar som tillhandahålls under en längre sammanhängande period och cyklar som tillhandahålls mer sporadiskt, till exempel inom en cykelpool, omfattas av skattelättnaden.

Ikraftträdande: 1 januari 2022

De förmånliga skattereglerna som gäller för personaloptioner i vissa fall utvidgas så att de kan användas av fler företag. Dels höjs gränsen för medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget från 50 till 150, dels höjs gränsen för nettoomsättning eller balansomslutning från 80 miljoner till 280 miljoner kronor. Syftet är att underlätta för framförallt unga tillväxtföretag att rekrytera och behålla personal.

En annan förändring är att även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter omfattas av reglerna. För att förenkla administrationen av personaloptionsprogram införs det också en möjlighet att nyttja en personaloption för förvärv av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kommer även kunna ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern. Förslaget utgör ett statligt stöd vilket har godkänts av EU-kommissionen den 14 oktober 2021.

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Krav på klimatdeklaration för byggnader införs. Det innebär att byggherren ansvarar för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket när en ny byggnad uppförs. Klimatdeklaration ska spegla den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad. Kommunens byggnadsnämnd får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Boverket är tillsynsmyndighet och ska även föra ett register över inlämnade klimatdeklarationer. 

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Lagändringarna innebär ett förenklat och mer flexibelt regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden (ekonomiska gränsvärden). Det nya regelverket omfattar även sociala tjänster och andra särskilda tjänster, bland annat hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning. För dessa höjs direktupphandlingsgränserna till tröskelvärdena. Upphandlande myndigheter och enheter ska inte heller behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp 

Ikraftträdande: 1 februari 2022

Det införs preciserade regler för utländska åkerier som utför inrikes godstransporter i Sverige. Reglerna syftar till att säkerställa att transporterna är av tillfällig karaktär. Samtidigt höjs sanktionsavgiften till 60 000 kronor för den som överträder reglerna. Även ansvaret för den som beställer transporterna förtydligas.

 Ikraftträdande: 1 december 2021

Ett förbud införs för bestick, sugrör, ballongpinnar, tops, omrörare för drycker, muggar som består av mer än 15 procent plast, tallrikar samt muggar och matlådor av expanderad polystyren. Förordningarna förbjuder också användning av konfetti utomhus och innebär att den som serverar mat eller dryck i en engångsmugg eller matlåda ska erbjuda en möjlighet att få maten eller drycken serverad i ett flergångsalternativ. Utöver det ska producenter betala nedskräpningsavgifter, vissa engångsplastprodukter ska vara märkta, plastflaskor för dryck ska innehålla återvunnen plast och dryckesbehållare ska utformas så att korken är fäst vid behållaren. Dessutom införs producentansvar för fiskeredskap och cigaretter och retursystemet för plastflaskor och metallburkar utökas.

Nya förordningar: Förordning om engångsprodukter, förordning om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter, förordning om producentansvar för ballonger, förordning om producentansvar för våtservetter, förordning om producentansvar för fiskeredskap och förordning om nedskräpningsavgifter.

Ändringar: Förordningen om producentansvar för förpackningar med flera förordningar Beslutsunderlag: Promemorian Genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning (M2020/02035) SFS: 2021:996–1012

Ikraftträdande: Vid olika tillfällen med början den 1 januari 2022

Försäkringsskyddet stärks på så sätt att inkomsttaket för sjukpenninggrundade inkomst höjs från åtta till tio gånger prisbasbeloppet. De förmåner som berörs är förutom sjukpenning även rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning samt ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Därutöver påverkas ytterligare förmåner som regleras i andra författningar och som baseras på bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken.

Ikraftträdande: 1 januari 2022.

Försäkringsskyddet stärks på så sätt att garantinivåerna för hel sjukersättning och hel aktivitetsersättning höjs med 0,25 prisbasbelopp. Garantinivån kommer motsvara 2,78 gånger prisbasbeloppet för hel sjukersättning från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år. För hel sjukersättning för den som inte har fyllt 30 år samt för aktivitetsersättning varierar garantinivån beroende på den försäkrades ålder, men samtliga dessa nivåer höjs med 0,25 prisbasbelopp. Höjningen påverkar även den som har en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Ikraftträdande: 1 januari 2022.

Ändringen innebär att bostadskostnadstaket i bostadstillägget höjs till 7 500 kronor per månad för den som är ogift och till 3 750 kronor för den som är gift. Dessutom höjs konsumtionsstödet med 200 kronor för den som är ogift och med 100 kronor för den som är gift. Vidare höjs beloppstaken för skälig bostadskostnad och för skälig levnadsnivå i övrigt vid beräkning av särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Ändringen innebär att bostadskostnadstaket i bostadstillägget höjs till 7 500 kronor per månad för den som är ogift och till 3 750 kronor för den som är gift. 

Ikraftträdande: 1 januari 2022

Det införs en bestämmelse som klargör vad som gäller för arbetstidens förläggning när rätten till sjukpenning ska bedömas vid deltidssjukskrivning. Enligt bestämmelsen gäller att arbetstiden varje dag ska minskas i motsvarande grad eller, om arbetstiden förläggs på ett annat sätt, att arbetstidens förläggning inte får försämra möjligheterna till återgång i arbete. 

Ikraftträdande: 1 februari 2022